Strategitavlan

Varje element har ett lexikon med termer (seed words). Texten lemmatiseras med spaCy – det innebär att alla böjningsformer av ett ord behandlas som samma term. "Utmaningar", "utmanande" och "utmaning" matchar alla mot lemmat "utmaning".

Grundpoängen beräknas som andelen unika termer i lexikonet som förekommer i dokumentet. Element med fördjupningsanalys (antaganden, avsikt) använder dessutom kvalitetsbaserade poäng som mäter innehållets kvalitet, inte bara ordförekomst.

Sammansatt mått = Σ(element-poäng × vikt) / total vikt. Element 4 (Värde) viktas 1.5× eftersom offentligt värdeskapande är centralt för strategier i offentlig sektor – en strategi som inte adresserar för vem värde skapas missar en grundläggande fråga.

Element 2 har en fördjupningsanalys som identifierar implicita antaganden i dokumenttexten genom lemmabaserad matchning och ytmönster (substring). Alla mönster laddas från assumption-markers.json. Baserat på kapitel 7 i Strategi som dialog (Norling, 2026) och SAST (Mason & Mitroff, 1981).

9 kategorier: villkor, modalitet, förutsättning, existentiellt, ontologiskt, omvärld, normativt, universellt, orsakssamband.

Bärande styrka beräknas per antagande:

• Typvikt (60%) – hur grundläggande är kategorin?
• Position (25%) – tidigt i dokumentet = mer grundläggande
• Korthet (15%) – kortare formuleringar tenderar vara mer axiomatiska

Kvalitetspoäng (0–100) baseras på:

• Antal bärande antaganden (35%, logaritmisk kurva – diminishing returns)
• Kategoribredd (25% – fler kategorier = bredare analys)
• Bärande/totalt-ratio (20% – sweet spot 15–30%, ej keyword-stuffing)
• Position i dokumentet (10% – tidiga antaganden viktigare)
• Densitet (10% – antaganden per 1 000 ord)

De viktigaste antagandena är ofta de som inte skrivits ned (Mitroff & Emshoff, 1979). Verktyget identifierar formulerade antaganden – för outtalade antaganden behövs workshop (se ANTAGANDEN-verktyget).

Element 3 har en fördjupningsanalys som klassificerar formuleringar i kedjan vision → avsikt → målbild → mål → plan. Alla mönster laddas från avsikt-quality.json. Baserat på kapitel 8 i Strategi som dialog (Norling, 2026) och Hamel & Prahalad (1989).

5 fallgropar detekteras: för abstrakt, för detaljerad, motstridig, orealistisk, statisk.

Kursgivande förmåga (0–100) bedömer om avsikten kan vägleda vardagliga beslut. Tre dimensioner:

• Prioriteringskraft (35%) – innehåller avsikten en tydlig prioritering? Logaritmisk kurva på antal signaler.
• Filterfunktion (35%) – är avsikten tillräckligt specifik att bedöma förslag mot? Kombinerar filterord + konkreta domänmarkörer – abstraktions-penalty.
• Flexibilitet (30%) – beskriver avsikten riktning (flexibelt) eller metod (låst)? Baspoäng från intent/plan-ratio, +/– för öppenhet vs implementeringsdetaljer.

Kvalitetspoäng (0–100) baseras på:

• Avsikt identifierad (30% – finns en tydlig kursgivande formulering?)
• Kursgivande förmåga (30% – poängen ovan)
• Inga fallgropar (20% – varje fallgrop drar 33p)
• Vision-alignment (10% – delar avsikten nyckelord med visionen?)
• Klassificeringsrenhet (10% – dominerar avsikt bland klassificerade formuleringar?)

Värde-elementet bryts ner i fem undertyper som fångar bredden av offentligt värdeskapande:

• Ekonomiskt – kostnadseffektivisering, resurshushållning
• Administrativt – handläggning, rutiner, processer
• Medarbetare – kompetens, arbetsmiljö, attraktiv arbetsgivare
• Invånare – service, tillgänglighet, delaktighet
• Samhälle – hållbarhet, demokrati, samhällsnytta

En strategi som bara adresserar ekonomiskt och administrativt värde missar de externa dimensionerna. Subtyperna synliggör detta i resultatvyn.

Förmågor kategoriseras i fyra typer:

• Befintliga – förmågor organisationen redan har
• Nya – förmågor som behöver utvecklas
• Dynamiska – förmågan att anpassa och förändra andra förmågor
• Grundförutsättningar – infrastruktur, ledarskap, kultur