DNA
Driv, Nomenklatur, Anatomi – ett ramverk för systematisk analys av strategidokuments form. Tre dimensioner med 27 sub-mått mäter hur ett dokument är konstruerat, inte vad det säger.
Ramverkets struktur
DNA analyserar tre dimensioner av ett strategidokuments form:
- Driv – handlingsorientering, åtagandegrad, verbrikedom (8 sub-mått)
- Nomenklatur – terminologi, ordförråd, retoriska mönster (7 sub-mått)
- Anatomi – dokumentstruktur, läsbarhet, specificitet (12 sub-mått)
Strategisk riktning (RIKTNING) och integration analyseras separat och ingår inte i DNA-poängen.
Scoring
Varje sub-mått beräknas som en percentil mot över 800 analyserade strategidokument från svenska kommuner, regioner och myndigheter. Percentilen anger hur dokumentet förhåller sig till övriga:
- 25 – sämre än 75% av corpus
- 50 – medianen, mitt i fördelningen
- 75 – bättre än 75% av corpus
Dimensionstotalen är ett viktat medelvärde av sub-måtten. DNA-snittet är medelvärdet av de tre dimensionerna.
Anatomi – dokumentstruktur (12 sub-mått)
Mäter dokumentets fysiska form: hur långt, hur läsbart, hur konsekvent. Baserat på genreanalys av strategidokument (Cornut et al., 2012; Pälli et al., 2009).
| Sub-mått | Vikt | Beräkning | Tolkning |
|---|---|---|---|
| Omfattning | 10% | Percentil av ordantal mot corpus | Hur omfattande dokumentet är jämfört med andra strategier. Varken för kort eller för långt är optimalt. |
| Läsbarhet | 14% | Inverterad LIX-percentil (Björnsson, 1968) | Lägre LIX ger högre poäng. Lättläst text belönas. Offentliga dokument bör ligga under LIX 50. |
| Meningsstruktur | 9% | Avvikelse från optimal meningslängd (17,5 ord) | Meningar nära 17,5 ord ger högst poäng. Kortare är mer lättläst, längre är mer komplext. |
| Meningsvarians | 5% | Inverterad standardavvikelse – låg varians belönas | Konsekvent meningslängd gör texten mer förutsägbar och lättare att läsa. |
| Innehållstäthet | 5% | Alpha-tokens / totala tokens (percentil) | Andelen "riktiga ord" i texten. Högt = lite brus från siffror, symboler och artefakter. |
| Entitetsbredd | 5% | Distinkta entitetstyper (PER, ORG, LOC, DATE) / 4 | Ett strategidokument bör namnge personer, organisationer, platser och datum. Bredd indikerar konkretionsgrad. |
| Rubrikhierarki | 13% | Kvalitet på rubrikstruktur (nivåer, konsekvens) | Tydlig rubrikhierarki underlättar navigation och visar dokumentets logiska uppbyggnad. |
| Rubrikkonformitet | 13% | Överensstämmelse med typiska strategidokument-rubriker | Hur väl dokumentets rubriker matchar genreförväntningar för strategidokument. |
| Målspecificitet | 9% | Andel meningar med kvantifiering, tidsram eller aktör | Specifika formuleringar anger siffror, datum eller ansvariga. |
| Temporal täckning | 9% | Spridning över tidshorisonter (kort/medel/lång) | En strategi bör adressera kort, medellång och lång sikt. |
| Textprogression | 7% | Koherensflöde genom dokumentets sektioner | Mäter om texten bygger vidare från avsnitt till avsnitt. |
| Abstraktionskonsistens | 7% | Stabilitet i abstraktionsnivå genom dokumentet | Konsekvent abstraktionsnivå gör texten mer sammanhängande. |
Praktikertips
- Sikta på en genomsnittlig meningslängd runt 15–20 ord
- Variera meningslängden – men inte för mycket
- Namnge aktörer och ansvariga organisationer explicit
- LIX under 50 är ett rimligt mål för strategidokument
Nomenklatur – terminologi (7 sub-mått)
Mäter dokumentets vokabulär: hur rikt, hur domänspecifikt, hur diversifierat. Bygger på Loewenstein et al. (2012) om hur organisatoriska vokabulär speglar institutionella logiker.
| Sub-mått | Vikt | Beräkning | Tolkning |
|---|---|---|---|
| Domänspecificitet | 25% | Percentil av unika tokens | Hur stort unikt ordförråd dokumentet har. Högt = rik och differentierad text. |
| Entitetsdensitet | 20% | Namngivna entiteter per 1 000 ord (percentil) | Hur ofta dokumentet nämner specifika namn, organisationer och platser. Konkreta texter har högre densitet. |
| Lexikal rikedom | 20% | Guirauds index: V / √N (percentil) | Ordrikedom korrigerad för textlängd (Hultman & Westman, 1977). Högt = varierad text utan upprepning. |
| Substantivdiversitet | 15% | Guirauds index för substantiv | Hur varierade substantiven är. Upprepning av samma substantiv indikerar begränsat fokus eller redundans. |
| Adjektivdiversitet | 10% | Guirauds index för adjektiv | Varierade beskrivande ord signalerar nyanserad argumentation. |
| Domäntermer | 10% | Strategiska domäntermer per 1 000 ord (percentil) | Hur väl dokumentet använder etablerat strategiskt fackspråk. Matchas mot ett lexikon med strategitermer. |
| Retoriska mönster | 15% | Kontrast, emfas, kausalitet, obligation, legitimering per 1 000 ord | Retoriska mönster visar att texten argumenterar, inte bara beskriver. |
Praktikertips
- Namnge organisationer, personer och platser – undvik "verksamheten" och "berörda parter"
- Använd konkreta termer framför abstrakta ("budgetprocess" istället för "resursmobilisering")
- Variera ordvalet – upprepning skapar monotoni men inte klarhet
Driv – handlingsorientering (8 sub-mått)
Mäter dokumentets drivkraft: propositionstäthet, handlingsorientering och åtagandegrad. Bygger på Hamel & Prahalads (1989) strategisk avsikt och Kornberger & Cleggs (2011) performativa strategi.
| Sub-mått | Vikt | Beräkning | Tolkning |
|---|---|---|---|
| Propositionstäthet | 20% | Propositioner per mening (percentil) | Hur informationsrik varje mening är. Högt = meningar med fler distinkta påståenden. |
| Propositionsdiversitet | 10% | Unika propositionstyper (percentil) | Variation i hur påståenden konstrueras. Högt = varierade argumentationsformer. |
| Påståendekvot | 10% | Andel meningar med tydliga påståenden | Skiljer meningar som hävdar något från beskrivande eller tillståndsrapporterande text. |
| Verbpropositionskvot | 10% | Verb/token-ratio (percentil) | Andelen verb i texten. Hög andel = handlingsinriktad text. |
| Handlingsorientering | 15% | Handlingsverb vs tillståndsverb (percentil) | Hur stor andel av verben som beskriver handlingar snarare än tillstånd. |
| Strategisk klarhet | 10% | Totalt antal handlingsverb (percentil) | Absolut antal handlingsord. Fler = fler konkreta åtgärder. |
| Verbdiversitet | 10% | Guirauds index för verb | Varierade verb signalerar nyanserad handlingsplanering. |
| Åtagandenivå | 15% | Starka modalverb / (starka + moderata + svaga) | "Ska" och "måste" (stark) vs "bör" (moderat) vs "kan" (svag). Högt = tydliga åtaganden. |
Praktikertips
- Skriv "kommunen ska" istället för "det ska genomföras" – tydliggör vem som ansvarar
- Använd "ska" och "måste" för verkliga åtaganden – spara "kan" och "bör" för möjligheter
- Formulera meningar som hävdar något, inte bara beskriver
Begränsningar
DNA mäter dokumentets formella egenskaper, inte dess kvalitativa innehåll:
- Semantisk koherens – text kan vara formellt rik men logiskt osammanhängande
- Genomförbarhet – ett välformulerat mål behöver inte vara realistiskt
- Organisatorisk kontext – percentiler jämför mot corpus, inte mot den specifika organisationens behov
- Multi-dokument-analys – integration mellan strategi och årsredovisning kräver parvisa jämförelser som görs inom forskningsprogrammet
Referenser
- Norling, K. (2025). The DNA-I Framework: Decoding Twin Transition Strategies in Swedish Public Administration. Under granskning, POMAA 2025.
- Björnsson, C. H. (1968). Läsbarhet. Stockholm: Liber.
- Candel, J. J. L. & Biesbroek, R. (2016). Toward a processual understanding of policy integration. Policy Sciences, 49(3), 211–231.
- Cornut, F., Giroux, H. & Langley, A. (2012). The strategic plan as a genre. Discourse & Communication, 6(1), 21–54.
- Hamel, G. & Prahalad, C. K. (1989). Strategic intent. Harvard Business Review, 67(3), 63–76.
- Hultman, T. G. & Westman, M. (1977). Gymnasistsvenska. Lund: Liber Läromedel.
- Kornberger, M. & Clegg, S. (2011). Strategy as performative practice. Strategic Organization, 9(2), 136–162.
- Loewenstein, J., Ocasio, W. & Jones, C. (2012). Vocabularies and vocabulary structure. Academy of Management Annals, 6(1), 41–86.
- Meijers, E. (2024). Policy integration revisited. Policy Sciences.
- Pälli, P., Vaara, E. & Sorsa, V. (2009). Strategy as text and discursive practice. Journal of Management Studies, 46(5), 809–831.