DNA
DNA beskriver hur ett strategidokument är byggt, inte vad det säger. Strategidokument är en genre, med återkommande delar och sätt att skriva (Cornut, Giroux och Langley, 2012; Pälli, Vaara och Sorsa, 2009). DNA mäter formen: hur texten påstår och åtar sig, vilka ord den använder och hur den är ordnad.
Måtten är ordnade i tre dimensioner: Driv, Nomenklatur och Anatomi. Varje del visas med sin rang i din jämförelsegrupp och sitt värde i sin egen enhet. Delarna läggs inte ihop, varken till en poäng per dimension eller till en poäng för hela DNA. Ett högt värde är inte bättre i sig. Det visar var dokumentet ligger bland de andra.
En varning visas bara för upprepning mellan stycken, när dokumentet hör till den högsta femtedelen i gruppen.
DNA mäter formen, inte om innehållet håller. En text kan vara full av påståenden och ändå sakna sammanhang, och ett konkret mål behöver inte vara realistiskt.
Driv
Hur mycket texten påstår och åtar sig.
Propositionstäthet
Hur många olika påståenden av typen vem gör vad texten innehåller per 100 ord. Ett påstående är ett subjekt med sitt verb och, om det finns, ett objekt. Enhet: unika påståenden per 100 ord.
Propositionsdiversitet
Hur varierade påståendenas subjekt är (MATTR), alltså hur många olika aktörer och företeelser texten säger något om. Enhet: MATTR över påståendenas subjekt, 0–1.
Påståendekvot
Andel meningar med ett påstående, alltså ett subjekt och dess verb. Enhet: andel meningar med ett påstående.
Verbpropositionskvot
Antal påståenden per verb. Ett verb med flera objekt eller bestämningar ger flera påståenden, så värdet kan bli större än 1. Enhet: påståenden per verb.
Handlingsorientering
Andel verb av alla ord. Hjälpverb som ska, kan och är räknas inte. Enhet: andel verb av orden.
Verbdiversitet
Hur varierat verbförrådet är (MATTR över verben). Hjälpverb som ska och kan räknas inte. Enhet: MATTR verb, 0–1.
Åtagandegrad
Andel meningar med ett åtagande, till exempel ska, måste, kommer att, bör, avser eller planerar. Enhet: andel meningar med ett åtagande.
Nomenklatur
Vilka ord texten använder: hur varierade de är, hur ofta den nämner namn, fackspråket och de retoriska mönstren.
Namngivna uttryck
Hur ofta texten nämner namn och namnliknande uttryck per 1 000 ord: organisationer, platser, personer, tidsuttryck, mått, händelser, föremål och verk. Enhet: namn och namnliknande uttryck per 1 000 ord.
Ordrikedom
Ordvariation i ett glidande fönster (MATTR), oberoende av textens längd. Högre värde betyder mer varierat ordval. Enhet: MATTR, 0–1.
Bredd i substantiv
Ordvariation bland substantiven och namnen (MATTR). Enhet: MATTR substantiv, 0–1.
Bredd i adjektiv
Ordvariation bland adjektiven (MATTR). Enhet: MATTR adjektiv, 0–1.
Fackspråk
Hur ofta texten använder termer ur STRATEGIOS domänordlista (strategi, utveckling, digitalisering, hållbarhet, framtid, uppföljning med flera) per 1 000 ord. En term räknas i alla sina böjningsformer och även som del av en sammansättning, som i digitaliseringsarbetet. Enhet: domäntermer per 1 000 ord.
Retoriska mönster
Hur tätt texten använder retoriska markörer för kontrast, betoning, orsak, krav och hänvisning, till exempel ”däremot”, ”avgörande”, ”därför”, ”måste” och ”enligt”, per 1 000 ord. Enhet: retoriska markörer per 1 000 ord.
Anatomi
Hur texten är ordnad: meningarnas längd, upprepningen mellan stycken, rubrikerna, konkretionen och tidshorisonterna.
Variation i meningslängd
Hur mycket meningarnas längd varierar, mätt som standardavvikelsen i antal ord. Högt värde betyder att meningarna varierar mer i längd. Enhet: standardavvikelse, ord.
Andel ord
Hur stor del av textens enheter som är ord och inte siffror, skiljetecken eller symboler. Enhet: andel ord av textens enheter.
Bredd i namntyper
Hur jämnt namn och namnliknande uttryck fördelar sig mellan typerna: organisationer, platser, personer, tidsuttryck, mått med flera. Värdet är 1 minus den vanligaste typens andel, så ett lågt värde betyder att en typ dominerar. Måttet räknar typerna, inte hur många namn texten har. Enhet: 1 − den vanligaste namntypens andel.
Upprepning mellan stycken
Hur mycket styckena upprepar varandra, i genomsnitt över alla styckepar. Ett par räknas bara för den del av ordöverlappet som ligger över 17 procent, där två stycken är mer lika än 999 av 1 000 styckepar ur olika dokument i samlingen (mätt på 394 dokument). Högt värde betyder mer upprepning. Bygger på ordöverlapp mellan styckepar (Aral och Dhillon, 2022). Enhet: graderad upprepning, 0–1.
Rubriker mot vanliga avsnitt
Andel av dokumentets olika rubriker som innehåller namnet på en vanlig avsnittstyp i svenska strategidokument, till exempel inledning, bakgrund, syfte, mål eller uppföljning. Rubriker för innehållsförteckning och referenser räknas inte som vanliga avsnitt. Enhet: % av rubrikerna.
Konkretion i formuleringar
Andel av den löpande textens meningar som anger en procentsats, ett belopp, ett årtal eller en ansvarig aktör, som nämnd, förvaltning eller ansvarar. Enhet: % av meningarna.
Balans mellan tidshorisonter
Hur jämnt dokumentets tidsord fördelar sig över kort, medellång och lång sikt. Ett tidsord hör till en horisont efter vad det betyder, och ord för nu och för det som har varit räknas inte. Varje tidsord räknas en gång. Måttet visar balansen mellan horisonterna, inte hur många tidsord texten har. Enhet: jämnhet 0–1.
Nytt innehåll per stycke
Hur stor del av orden i ett stycke som inte fanns i de närmast föregående styckena, i genomsnitt över dokumentet och i fönster om tio stycken. Högt värde betyder att dokumentet tillför nytt, lågt att det upprepar sig. Enhet: andel nya ord per stycke, 0–1.
Genomsnittlig meningslängd
Genomsnittligt antal ord per mening. Enhet: ord per mening.
Fördjupning
Texten som mäts. Delarna räknas på den löpande texten: stycken och punkter, utan rubriker, tabeller, innehållsförteckning och referenslista. Varje stycke och varje punkt i en lista börjar en ny mening. Bara rubrikerna räknas på dokumentets rubriker.
Påståenden. Påståendena hittas med den grammatiska analysen: ett verb med sitt subjekt och sina objekt eller bestämningar. Varje kombination av subjekt och objekt blir ett påstående, och en mening med «är» ger ett påstående om sitt subjekt.
Ordvariation. Ordvariationen mäts som MATTR, andelen olika ord i ett glidande fönster, i genomsnitt över texten (Covington och McFall, 2010). Därför beror den inte på textens längd.
Åtaganden. Ett åtagande kräver ett ord som ska, måste, bör, avser eller planerar, använt som verb. «Kommer» räknas bara i «kommer att». Orden finns på sidan Lexikon →
Namn. Namn och namnliknande uttryck hittas av den svenska språkmodellens namnigenkänning, som skiljer på organisationer, platser, personer, tidsuttryck, mått, händelser, föremål och verk.
Upprepning och nytt innehåll. Upprepningen jämför varje par av stycken och mäter andelen gemensamma ord av alla olika ord i de två styckena. Resultatsidan listar också de styckepar som är mer lika än 999 av 1 000 styckepar ur olika dokument i din jämförelsegrupp. Nytt innehåll jämför varje stycke med de närmast föregående (Aral och Dhillon, 2022).
Rubriker. En rubrik räknas när den innehåller namnet på en av 14 vanliga avsnittstyper, och en rubrik som står flera gånger räknas en gång. Namnet kan stå var som helst i rubriken, så «Målgrupper» räknas som mål. Rubriker för innehållsförteckning och referenser räknas inte som vanliga avsnitt.
Konkretion. En mening är konkret när den har en procentsats, ett belopp i mkr, tkr eller mnkr, ett årtal mellan 1900 och 2099 eller ett ord för en ansvarig aktör. Meningarna är den löpande textens, så rubriker och referenslistan räknas inte.
Tidshorisonter. Varje tidsord hör till kort, medellång eller lång sikt efter vad det betyder: «inom kort» är kort sikt, «de kommande åren» medellång och «på sikt» lång. Ord för nu och för det som har varit räknas inte, och inte heller ord som inte anger en tid, som «vision» och «infrastruktur». Varje tidsord räknas en gång, och en fras räknas som helhet: «inom överskådlig framtid» är medellång sikt och inte också lång genom «framtid». Jämnheten är spridningen över de horisonter texten nämner, så två horisonter med lika många ord ger samma värde, 1, som tre. Med bara en horisont får måttet inget värde. Resultatsidan visar därför också hur många horisonter texten nämner. Tidsorden finns på sidan Lexikon →
Fackspråk och retoriska mönster. Båda räknas med ordlistor, och fackspråkets ord räknas också som första eller mittersta led i en sammansättning. Orden finns på sidan Lexikon →
Referenser
- Aral, S. & Dhillon, P. S. (2022). What (exactly) is novelty in networks? Unpacking the vision advantages of brokers, bridges, and weak ties. Management Science, 69(2). doi:10.1287/mnsc.2022.4377
- Cornut, F., Giroux, H. & Langley, A. (2012). The strategic plan as a genre. Discourse & Communication, 6(1), 21–54. doi:10.1177/1750481311432521
- Covington, M. A. & McFall, J. D. (2010). Cutting the Gordian knot: The moving-average type–token ratio (MATTR). Journal of Quantitative Linguistics, 17(2), 94–100. doi:10.1080/09296171003643098
- Pälli, P., Vaara, E. & Sorsa, V. (2009). Strategy as text and discursive practice: A genre-based approach to strategizing in city administration. Discourse & Communication, 3(3). doi:10.1177/1750481309337206