BLA – språkkomplexitet
Byråkratisk-lexikal analys – ett sammansatt index som mäter språklig komplexitet i offentliga dokument med 9 viktade lingvistiska komponenter. Högt = mer byråkratiskt språk, lågt = enklare språk.
Varför mäta byråkratiskt språk?
Språklagen (2009:600) ställer krav på att myndigheter ska uttrycka sig klart och begripligt. Ändå präglas offentliga strategidokument ofta av komplext språk som försvårar delaktighet och förståelse.
Tre mekanismer driver byråkratspråkets komplexitet:
- Kognitiv belastning – långa meningar och abstrakta ord kräver mer arbetsminne av läsaren
- Demokratisk tillgänglighet – medborgare kan inte delta i styrning om de inte förstår strategin
- Institutionell isomorfism – organisationer imiterar varandras språkmönster, vilket skapar en självförstärkande byråkratisk stil (DiMaggio & Powell, 1983)
Teoretisk grund
BLA:s 9 komponenter vilar på tre forskningsspår:
1. Läsbarhetsforskning (LIX, XLWIX)
Klassiska läsbarhetsformler mäter ytlig textsvårighet. LIX är det svenska standardmåttet, validerat genom decennier av forskning (Björnsson, 1968). Det fångar meningslängd (arbetsminnesbelastning) och ordlängd (avkodningssvårighet).
2. Nominal stilteori (NR, NQ, NOMIX)
Skandinaviska lingvister (Westman, 1974; Hultman & Westman, 1977) identifierade "nominal stil" som ett kännetecken för svenskt myndighetsspråk: hög substantivkvot, nominaliseringar som döljer handling, och formellt register som skapar distans.
3. Stilmått (PLIX, PAVIX, AVIX)
Tre drag som minskar tydligheten: floskler ger sken av innehåll utan att säga vad som ska göras, passiv form döljer aktörer, och otydliga formuleringar döljer vad som faktiskt utlovas.
Av de tre är det bara passivmåttet (PAVIX) som motsvarar en skrivregel som klarspråksstandarderna faktiskt ställer upp – aktiva verb återkommer hos Isof, i SS-ISO 24495-1:2023 och i ASD-STE100. Måtten mäter språklig stil, inte klarspråk i standardernas mening: SS-ISO 24495-1 anger uttryckligen att klarspråk avgörs av hur väl läsare kan använda texten, inte av mekaniska mått som läsbarhetsformler.
9 komponenter
Varje komponent beräknas från dokumentets text, normaliseras till 0–1 och viktas. Högre råvärde = mer komplext språk.
Läsbarhet (LIX) Vikt: 15%
LIX = (W / S) + (L × 100 / W)
Där W = antal ord, S = antal meningar, L = antal långa ord (> 6 tecken).
| LIX | Svårighetsgrad | Motsvarar |
|---|---|---|
| < 30 | Mycket enkel | Barnböcker |
| 30–40 | Enkel | Skönlitteratur |
| 40–50 | Medel | Tidningstext |
| 50–60 | Svår | Myndighetstexter |
| > 60 | Mycket svår | Juridisk/akademisk text |
Tips: Korta meningar och enklare ordval sänker LIX. Sikta under 50.
Ordförrådsbredd (OVIX) Vikt: 12,5%
OVIX = log(W) / log(2 − log(V) / log(W))
Där W = antal ord, V = antal unika ord (vokabulärstorlek).
Typiskt intervall: 60–90. Hög OVIX = stor ordvariation, vilket i sig inte är negativt men kan tyda på fackspråk som kräver mer av läsaren.
Tips: OVIX reflekterar textens komplexitet – hög variation i en kort text kan indikera onödigt komplicerat språk.
Substantivtunga meningar (NR) Vikt: 12,5%
NR = (substantiv + prepositioner) / (pronomen + adverb + verb)
Mäter balansen mellan nominal och verbal stil. Byråkratiska texter har typiskt NR > 1,5.
Tips: Hög NR indikerar tungt, abstrakta prosa. Balansera med fler verb: "kommunen planerar" istället för "planeringen av kommunens insatser".
Andel substantiv i texten (NQ) Vikt: 12,5%
NQ = substantiv / (substantiv + verb)
Förenklad version av NR. Intervall 0–1. Högt = substantivtung text, lågt = verbrik text.
Tips: NQ > 0,6 signalerar att texten beskriver saker snarare än handlingar. Strategier bör vara handlingsinriktade.
Verb som blivit substantiv (NOMIX) Vikt: 15%
NOMIX = (nominaliserade substantiv × 100) / totalt antal ord
Räknar substantiv med typiska nominaliseringssuffix: -ning, -ande, -ende, -ion, -tion, -het, -else, -skap, -dom, -nad, -sel.
Nominaliseringar gör verb till substantiv och döljer vem som handlar:
| Nominalisering | Omskrivning |
|---|---|
| "implementering av digitalisering" | "vi digitaliserar" |
| "genomförande av uppföljning" | "vi följer upp" |
| "säkerställande av tillgänglighet" | "vi gör tjänsterna tillgängliga" |
Tips: NOMIX > 10% signalerar tungt byråkratspråk. Skriv om till aktiva verb.
Slitna formuleringar (KONVIX) Vikt: 10%
KONVIX = andel av dokumentets 3-gram som redan finns i korpusen
Mäter hur mycket av formuleringarna som återanvänds från andra strategidokument. Höga värden betyder att texten till stor del består av vändningar som redan är i omlopp.
Vanligast i korpusen: "för att kunna" (475 dokument), "bidra till att" (414), "för att uppnå" (372), "en förutsättning för", "inom ramen för".
Ersatte PLIX 2026-09-03. PLIX matchade ett lexikon med 798 enskilda ord, varav 565 var vanliga sakord — mål, utveckling, klimat, hållbarhet — som stod för 81–93 % av poängen. En klimatstrategi fick alltså sämre poäng för att den skrev klimat. En floskel är dessutom en fras, inte ett ord, så konstruktionen gick inte att nå med ordmatchning. KONVIX läser fraser och hämtar dem ur korpusen i stället för ur en lista vi gissat ihop.
Tips: Byt ut den vanligaste vändningen mot det du faktiskt menar. "Bidra till att skapa förutsättningar för" säger sällan vem som gör vad.
Dolda aktörer (PAVIX) Vikt: 7,5%
PAVIX = (agent-strykande konstruktioner × 100) / antal meningar
Konstruktionen är vem som döljs, inte passiv form som grammatiskt fenomen. Svenska stryker aktören på tre sätt:
- S-passiv: "utförs", "genomförs", "beslutades"
- Morfologisk passiv: spaCy Voice=Pass
| Passiv | Aktiv |
|---|---|
| "det ska genomföras" | "kommunen ska genomföra" |
| "insatser planeras" | "vi planerar insatser" |
| "uppföljning ska ske" | "vi följer upp" |
Tips: PAVIX > 40% indikerar att texten döljer vem som ansvarar. Skriv om till aktiv form.
Extra långa ord (XLWIX) Vikt: 7,5%
XLWIX = antal ord > 15 tecken / totalt antal ord
Andelen extra långa ord. LIX räknar varje ord över 6 tecken som lika långt, så skillnaden mellan "strategi" och "samhällsbyggnadsförvaltningen" är osynlig där. XLWIX mäter just det spannet: hur långt förbi gränsen orden faktiskt går.
Ersatte LWIX (> 6 tecken) 2026-08-16, som räknade samma sak som LIX redan gör.
Tips: Svenska tillåter obegränsade sammansättningar. Dela upp de längsta.
Otydliga formuleringar (AVIX) Vikt: 7,5%
AVIX = (viktade vaga uttryck × 100) / totalt antal ord
Matchas mot ett lexikon med fem kategorier:
- Vaga kvalificerare (vikt 1,5): "i viss mån", "till viss del"
- Odefinierad räckvidd (vikt 1,5): "relevant", "adekvat", "lämplig"
- Modal hedging (vikt 1,0): "torde", "tycks", "förefaller"
- Oklara hänvisningar (vikt 1,0): "vederbörande", "ifråganvarande"
- Vaga meningar (vikt 1,2): Mönster som "i enlighet med gällande regelverk"
Tips: Var konkret. "Adekvata resurser" = hur mycket? "I enlighet med gällande regelverk" = vilken lag?
Viktfördelning
Vikterna speglar både teoretisk tyngd och empirisk diskrimineringsförmåga:
| Vikt | Komponenter | Andel av BLA |
|---|---|---|
| 15% | LIX, NOMIX | 30% |
| 12,5% | OVIX, NR, NQ | 37,5% |
| 10% | KONVIX | 10% |
| 7,5% | PAVIX, XLWIX, AVIX | 22,5% |
Beräkning
Normalisering
Varje komponent normaliseras med min-max mot fasta intervall och klipps till [0, 1]:
normaliserad = (råvärde − min) / (max − min), klippt till [0, 1]
Sammansatt BLA
BLA = Σ(normaliseradi × vikti) → 0–1
Visning
I Strategianalys visas BLA som 0–100:
Visat poäng = BLA × 100
Högt poäng = mer byråkratiskt språk. 70 betyder tungt byråkratspråk. 20 betyder att texten har låg lingvistisk komplexitet.
Tolkningsguide
| BLA (rå) | Visat poäng | Tolkning |
|---|---|---|
| 0,0–0,3 | 0–30 | Enkelt, tillgängligt språk |
| 0,3–0,5 | 30–50 | Måttlig komplexitet – typisk nivå |
| 0,5–0,7 | 50–70 | Komplext byråkratspråk |
| 0,7–1,0 | 70–100 | Mycket komplext, tungt myndighetsspråk |
Baslinjen för svenska strategidokument i offentlig sektor ligger typiskt runt BLA 0,4–0,5 (visat: 40–50). Att nå under 0,3 (visat: under 30) är ett rimligt mål för en mindre byråkratisk språkstil.
Begränsningar
BLA mäter ytlig lingvistisk komplexitet, inte:
- Semantisk koherens – text kan vara enkel men förvirrande
- Pragmatisk lämplighet – tekniska dokument kan behöva fackspråk
- Faktisk läsarförståelse – kräver användartester
- Innehållets korrekthet – klart språk kan vara sakligt fel
- Kontextberoende – juridiska dokument har legitima skäl till formellt språk
Referenser
- Norling, K. (under granskning). BLA: Quantifying Complexity and Ambiguity in Public Sector Communication.
- Björnsson, C. H. (1968). Läsbarhet. Stockholm: Liber.
- DiMaggio, P. J. & Powell, W. W. (1983). The iron cage revisited: Institutional isomorphism and collective rationality in organizational fields. American Sociological Review, 48(2), 147–160.
- Eisenberg, E. M. (1984). Ambiguity as strategy in organizational communication. Communication Monographs, 51(3), 227–242.
- Hultman, T. G. & Westman, M. (1977). Gymnasistsvenska. Lund: Liber Läromedel.
- Språklagen (2009:600). Lag om språk.
- Språkrådet. (2014). Klarspråk – en handbok. Stockholm: Norstedts.
- Westman, M. (1974). Bruksprosa. Lund: Liber Läromedel.