DNA – dokumentets form
Driv, Nomenklatur, Anatomi – ett ramverk för systematisk analys av strategidokuments form. Tre dimensioner med 27 sub-mått mäter hur ett dokument är konstruerat, inte vad det säger.
Ramverkets struktur
DNA analyserar tre dimensioner av ett strategidokuments form:
- Driv – handlingsorientering, åtagandegrad, verbrikedom (8 sub-mått)
- Nomenklatur – terminologi, ordförråd, retoriska mönster (7 sub-mått)
- Anatomi – dokumentstruktur, läsbarhet, specificitet (12 sub-mått)
Strategisk riktning (RIKTNING) och integration analyseras separat och ingår inte i DNA-poängen.
Scoring
Varje sub-mått beräknas som en percentil mot över 800 analyserade strategidokument från svenska kommuner, regioner och myndigheter. Percentilen anger hur dokumentet förhåller sig till övriga:
- 25 – sämre än 75% av corpus
- 50 – medianen, mitt i fördelningen
- 75 – bättre än 75% av corpus
Dimensionstotalen är ett viktat medelvärde av sub-måtten. DNA-snittet är medelvärdet av de tre dimensionerna.
Anatomi – dokumentstruktur (12 sub-mått)
Mäter dokumentets fysiska form: hur långt, hur läsbart, hur konsekvent. Baserat på genreanalys av strategidokument (Cornut et al., 2012; Pälli et al., 2009).
| Sub-mått | Vikt | Beräkning | Tolkning |
|---|---|---|---|
| Omfattning | 10% | Percentil av ordantal mot corpus | Hur omfattande dokumentet är jämfört med andra strategier. Varken för kort eller för långt är optimalt. |
| Läsbarhet | 14% | Inverterad LIX-percentil (Björnsson, 1968) | Lägre LIX ger högre poäng. Lättläst text belönas. Offentliga dokument bör ligga under LIX 50. |
| Meningsstruktur | 9% | Avvikelse från optimal meningslängd (17,5 ord) | Meningar nära 17,5 ord ger högst poäng. Kortare är mer lättläst, längre är mer komplext. |
| Meningsvarians | 5% | Inverterad standardavvikelse – låg varians belönas | Konsekvent meningslängd gör texten mer förutsägbar och lättare att läsa. |
| Innehållstäthet | 5% | Alpha-tokens / totala tokens (percentil) | Andelen "riktiga ord" i texten. Högt = lite brus från siffror, symboler och artefakter. |
| Entitetsbredd | 5% | Distinkta entitetstyper (PER, ORG, LOC, DATE) / 4 | Ett strategidokument bör namnge personer, organisationer, platser och datum. Bredd indikerar konkretionsgrad. |
| Rubrikhierarki | 13% | Kvalitet på rubrikstruktur (nivåer, konsekvens) | Tydlig rubrikhierarki underlättar navigation och visar dokumentets logiska uppbyggnad. |
| Rubrikkonformitet | 13% | Överensstämmelse med typiska strategidokument-rubriker | Hur väl dokumentets rubriker matchar genreförväntningar för strategidokument. |
| Målspecificitet | 9% | Andel meningar med kvantifiering, tidsram eller aktör | Specifika formuleringar anger siffror, datum eller ansvariga. |
| Temporal täckning | 9% | Spridning över tidshorisonter (kort/medel/lång) | En strategi bör adressera kort, medellång och lång sikt. |
| Textprogression | 7% | Koherensflöde genom dokumentets sektioner | Mäter om texten bygger vidare från avsnitt till avsnitt. |
| Abstraktionskonsistens | 7% | Stabilitet i abstraktionsnivå genom dokumentet | Konsekvent abstraktionsnivå gör texten mer sammanhängande. |
Praktikertips
- Sikta på en genomsnittlig meningslängd runt 15–20 ord
- Variera meningslängden – men inte för mycket
- Namnge aktörer och ansvariga organisationer explicit
- LIX under 50 är ett rimligt mål för strategidokument
Nomenklatur – terminologi (7 sub-mått)
Mäter dokumentets vokabulär: hur rikt, hur domänspecifikt, hur diversifierat. Bygger på Loewenstein et al. (2012) om hur organisatoriska vokabulär speglar institutionella logiker.
| Sub-mått | Vikt | Beräkning | Tolkning |
|---|---|---|---|
| Domänspecificitet | 25% | Percentil av unika tokens | Hur stort unikt ordförråd dokumentet har. Högt = rik och differentierad text. |
| Entitetsdensitet | 20% | Namngivna entiteter per 1 000 ord (percentil) | Hur ofta dokumentet nämner specifika namn, organisationer och platser. Konkreta texter har högre densitet. |
| Lexikal rikedom | 20% | Guirauds index: V / √N (percentil) | Ordrikedom korrigerad för textlängd (Hultman & Westman, 1977). Högt = varierad text utan upprepning. |
| Substantivdiversitet | 15% | Guirauds index för substantiv | Hur varierade substantiven är. Upprepning av samma substantiv indikerar begränsat fokus eller redundans. |
| Adjektivdiversitet | 10% | Guirauds index för adjektiv | Varierade beskrivande ord signalerar nyanserad argumentation. |
| Domäntermer | 10% | Strategiska domäntermer per 1 000 ord (percentil) | Hur väl dokumentet använder etablerat strategiskt fackspråk. Matchas mot ett lexikon med strategitermer. |
| Retoriska mönster | 15% | Kontrast, emfas, kausalitet, obligation, legitimering per 1 000 ord | Retoriska mönster visar att texten argumenterar, inte bara beskriver. |
Praktikertips
- Namnge organisationer, personer och platser – undvik "verksamheten" och "berörda parter"
- Använd konkreta termer framför abstrakta ("budgetprocess" istället för "resursmobilisering")
- Variera ordvalet – upprepning skapar monotoni men inte klarhet
Driv – handlingsorientering (8 sub-mått)
Mäter dokumentets drivkraft: propositionstäthet, handlingsorientering och åtagandegrad. Bygger på Hamel & Prahalads (1989) strategisk avsikt och Kornberger & Cleggs (2011) performativa strategi.
| Sub-mått | Vikt | Beräkning | Tolkning |
|---|---|---|---|
| Propositionstäthet | 20% | Propositioner per mening (percentil) | Hur informationsrik varje mening är. Högt = meningar med fler distinkta påståenden. |
| Propositionsdiversitet | 10% | Unika propositionstyper (percentil) | Variation i hur påståenden konstrueras. Högt = varierade argumentationsformer. |
| Påståendekvot | 10% | Andel meningar med tydliga påståenden | Skiljer meningar som hävdar något från beskrivande eller tillståndsrapporterande text. |
| Verbpropositionskvot | 10% | Verb/token-ratio (percentil) | Andelen verb i texten. Hög andel = handlingsinriktad text. |
| Handlingsorientering | 15% | Handlingsverb vs tillståndsverb (percentil) | Hur stor andel av verben som beskriver handlingar snarare än tillstånd. |
| Strategisk klarhet | 10% | Totalt antal handlingsverb (percentil) | Absolut antal handlingsord. Fler = fler konkreta åtgärder. |
| Verbdiversitet | 10% | Guirauds index för verb | Varierade verb signalerar nyanserad handlingsplanering. |
| Åtagandenivå | 15% | Andel meningar som innehåller ett åtagande | Ett åtagande är "ska", "måste" (starkt) eller "bör", "avser" (moderat), samt "kommer att" följt av infinitiv. "Kan" uttrycker möjlighet och räknas inte som åtagande, och "kommer" utan "att" är en prognos, inte ett löfte. Högt = stor del av texten är åtaganden. |
Praktikertips
- Skriv "kommunen ska" istället för "det ska genomföras" – tydliggör vem som ansvarar
- Använd "ska" och "måste" för verkliga åtaganden – spara "kan" och "bör" för möjligheter
- Formulera meningar som hävdar något, inte bara beskriver
Begränsningar
DNA mäter dokumentets formella egenskaper, inte dess kvalitativa innehåll:
- Semantisk koherens – text kan vara formellt rik men logiskt osammanhängande
- Genomförbarhet – ett välformulerat mål behöver inte vara realistiskt
- Organisatorisk kontext – percentiler jämför mot corpus, inte mot den specifika organisationens behov
- Multi-dokument-analys – integration mellan strategi och årsredovisning kräver parvisa jämförelser som görs inom forskningsprogrammet
Referenser
- Norling, K. (2025). The DNA-I Framework: Decoding Twin Transition Strategies in Swedish Public Administration. Under granskning, POMAA 2025.
- Björnsson, C. H. (1968). Läsbarhet. Stockholm: Liber.
- Candel, J. J. L. & Biesbroek, R. (2016). Toward a processual understanding of policy integration. Policy Sciences, 49(3), 211–231.
- Cornut, F., Giroux, H. & Langley, A. (2012). The strategic plan as a genre. Discourse & Communication, 6(1), 21–54.
- Hamel, G. & Prahalad, C. K. (1989). Strategic intent. Harvard Business Review, 67(3), 63–76.
- Hultman, T. G. & Westman, M. (1977). Gymnasistsvenska. Lund: Liber Läromedel.
- Kornberger, M. & Clegg, S. (2011). Strategy as performative practice. Strategic Organization, 9(2), 136–162.
- Loewenstein, J., Ocasio, W. & Jones, C. (2012). Vocabularies and vocabulary structure. Academy of Management Annals, 6(1), 41–86.
- Meijers, E. (2024). Policy integration revisited. Policy Sciences.
- Pälli, P., Vaara, E. & Sorsa, V. (2009). Strategy as text and discursive practice. Journal of Management Studies, 46(5), 809–831.